ted researchers that talented university lecturers have to be promoted to professor. The predetermined criteria will however be high. It will not be any easier to be promoted than it is today, but more people will be given the opportunity. I hope than many will succeed. I would like to conclude by wishing all colleagues a Merry Christmas and Happy New year!

Kåre Bremer, Vice-Chancellor vice.chancellor@su.se

Increased autonomy for the University
Stockholm University has appointed three working groups in the light of the parliamentary decision in June that the national regulation of the country's seats of learning will to a great extent cease from the turn of the year. This has created the opportunity to make major changes to internal working policies. One working group has been appointed to review lecturer appointments. The second working group is working with issues concerning education at the University. This working group will compile two supporting documents for submission to the ViceChancellor,

one containing provisions for education at basic and advanced levels and the other for education at post-graduate research level. The third group is reviewing the future organisation of the University. In November the University Board decided that the current organisational structure at the University, with the collegially appointed four Faculty Boards, would remain in place throughout 2011. At the meeting of the University Board on 3 December the Vice-Chancellor informed about the work to determine the new organisation from 2012 onwards. The University Board will decide on the organisation for 2012 during the spring of 2011.

Publishing in English is gaining in importance
What should you consider when publishing in international journals? How can you achieve a better language "flow" when writing in English? These were some of the issues addressed at the "Publishing Research in English" workshop at the beginning of October. The workshop was held

on two occasions and was targeted towards researchers within the humanities and social sciences areas. The workshop was held by Maria Kuteeva, representing the Centre for Academic English (CAE), and Philip Shaw, professor at the English Department. Before attending the workshop the participants were asked to answer a few questions. The answers revealed what they regarded to be the most difficult things about writing in English. Problems with vocabulary and grammar were among the answers provided. In connection with the workshop CAE started a Stockholm University network for peer review of articles written in English. The network can be found on Mondo under "Publishing Research in English". All registered Mondo users can submit requests for someone to review their articles. Stockholm University researchers and lecturers who would like to access the network can contact the Centre for Academic English at cae@english.su.se. CAE plans to hold the "Publishing Research in English" workshop again. CAE

30

Universitetsnytt December 6/2010

 
SAMTALET

Akademisk karriär ­ ofta en krokig bana
Akademiska karriärvägar är ofta krokiga. Inflexibla regler försvårar även för forskare som lämnar akademin att komma tillbaka igen.
tet. Jag skulle undervisa i svenska men blev samtidigt antagen som doktorand i tyska. För mitt amerikanska universitets del innebar det att de fick en gratis svensklärare samtidigt som min forskarutbildning finansierades med så kallade teaching fellowships. Jag disputerade sedan 1992 och fick arbete på ett amerikanskt college. Efter något år skickades jag till Tyskland med en grupp amerikanska tredjeårsstudenter. Då blev längtan efter att arbeta i Europa stor och jag sökte ett lektorat vid Högskolan i Karlskrona. Därefter flyttade jag till Växjö där jag arbetade och 2004 kom jag till universitetet. Gunnar Thorsén: Min akademiska karriärväg har inte heller varit helt rak. Jag gjorde grundutbildningen vid universitetet och fortsatte med doktorandstudier som var färdiga år 2000. Därefter började jag arbeta på ett bioteknikföretag i Uppsala där jag var på forskningsavdelningen i fem år. När företaget tvingades göra stora nedskärningar blev jag arbetslös, men fick en förfrågan om att söka mig tillbaka hit eftersom jag hade rätt kunskapsprofil. Emma Bäck: Jag hade jobbat som forskningsassistent innan jag kom in på doktorandutbildningen. Samtidigt sitter jag med i lärarförslagsnämnden för professorer. Har ni själva upplevt problem i karriärsystemet? Gunnar Thorsén: Karriärsystemet som det sett ut hittills är inflexibelt. Det sägs att man ska kunna gå mellan till exempel industrin och universitetet. Men det fungerar inte i praktiken. Försvinner man från universitetet saknar man de meriter som behövs för att till exempel söka en lektorstjänst. För min del hade det varit omöjligt att få en anställning som lektor. Vill man göra universitetskarriär gäller det att snabbt söka sig till en grupp som är duktig och arbetar inom ett hett ämne. Det är naturligtvis en stor fördel om de dessutom vet hur man söker och får pengar. Det här är bra att känna till redan innan man disputerar. Elisabeth Wåghäll Nivre: Inom humaniora ser det lite annorlunda ut. De flesta är fortfarande ensamvargar och är inte vana att arbeta i en forskargrupp. Däremot kan de söka sig till en större forskningsmiljö. Men jag håller med om att systemet inte är tillräckligt flexibelt. Min egen bakgrund såg ju annorlunda ut eftersom jag arbetade så länge utomlands. Istället för att någon intervjuade mig eller ens ville prata med mig blev det mycket formalia när jag sökte anställning i Sverige. Jag bedömdes helt utifrån de papper jag skickade in. Det gjorde att jag egentligen inte visste vad det var för jobb jag sökte. De som anställde mig visste ju heller inte vem de fick. I USA bygger anställningar i högre grad på att institutionen är involverad. Institutionens uppgift är att rekrytera de bästa personerna. Nu har det ändå blivit bättre i Sverige då man har provföreläsningar och intervjuer.
meDverkAnDe Emma Bäck, doktorand i psykologi. Elisabeth Wåghäll Nivre, professor i tyska, särskilt i tyskspråkig litteratur. Gunnar Thorsén, forskare i analytisk kemi.

autonomipropositionen som syftar till att ge lärosätena större självständighet, och vid årsskiftet avregleras det centrala regelverket för läraranställningar, samtidigt som en ny akademisk karriärväg tas fram vid Stockholms universitet. För att diskutera de nya förändringarna och hur den egna karriärvägen sett ut samlade Universitetsnytt tre personer som kommit olika långt i den akademiska karriären.
i juni antog riksdagen

Hur har er egen akademiska karriär sett ut? Elisabeth Wåghäll Nivre: Min karriärväg har minst sagt varit brokig. Jag var lärare i svenska och tyska när jag åkte till USA i mitten på 80-talet. Svenska institutet förmedlade lektorer till amerikanska universi-

Vill man göra universitetskarriär gäller det att snabbt söka sig till en grupp som är duktig och arbetar inom ett hett ämne, enligt Gunnar Thorsen.

28

Universitetsnytt December 6/2010

 
NAMN OC H NyTT

Fredspristagare talade i Aula Magna

Mattias Klum anställs vid universitetet
National Geographic-fotografen och filmaren Mattias Klum kan numera även titulera sig Senior Fellow vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet. ­ Mattias Klum har under sin karriär som fotograf och filmare studerat och skildrat många av världens allra artrikaste ekosystem, de människor som lever där, och vägar till hållbart brukande och utveckling. Hans fantastiska bilder och erfarenheter från fältet kompletterar vår forskning och kommunikation, och blir ett värdefullt inslag i de kurser och övriga aktiviteter vi arrangerar, säger Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre. Mattias Klum anställs på 10 procent som Senior Fellow vid Stockholm Resilience Centre med avsikten att bygga ett långvarigt samarbete.

I korthet
Yvonne Hirdman, professor emerita i genushistoria och affilierad professor i historia vid universitetet, har fått Augustpriset i kategorin "Årets svenska fackbok" för "Den röda grevinnan" som är en biografi över modern Charlotte Hirdman. Petter Asp blir ny innehavare av Torsten och Ragnar Söderbergs professur i rättsvetenskap för perioden 1 januari 2011 till 31 december 2014. Anna Götlind anställs som professor i historia. Niclas Abrahamsson anställs som professor i svenska som andraspråk vid Centrum för tvåspråkighetsforskning. Jan Backman, professor i geologi, har fått Assar Haddings pris som delas ut av Kungliga fysiografiska sällskapet i Lund. Ulla Hammarstrand, kanslichef vid Lärarutbildningskansliet, har utsetts till prefekt för Meteorologiska institutionen från och med årsskiftet. Ann-Charlotte Smedler har befordrats till professor i psykologi. Patrizia Calefato blir affilierad professor vid Konstvetenskapliga institutionen. Jens Ljunggren anställs som professor i historia, särskilt idrottshistoria. Håkan Fischer anställs som professor i humanbiologisk psykologi.

Den 22 november gästades Stockholms universitet av Shirin Ebadi, mottagare av Nobels fredspris år 2003. Hon talade inför över 600 åhörare i Aula Magna. Shirin Ebadi gjorde en svidande vidräkning med situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran och påpekade att regimens behandling av medborgarna strider mot landets konstitution och internationella konventioner som Iran har undertecknat. Hon sade vidare att det för närvarande ser mörkt ut för Irans framtid. Men på lång sikt är hon optimistisk. ­ Folket har nått en politisk mognad. Erkännandet av de mänskliga rättigheterna har spritt sig i de breda folklagren.

Hallå där...
Lotta Ungerth, IT-chef vid Stockholms universitet sedan i somras. Hur har den första tiden varit? ­ Det har varit en spännande tid fylld av möten med nya människor. Vad har du arbetat med tidigare? ­ Jag har varit både IT-chef i statlig förvaltning och affärsområdeschef i näringslivet under 20 år nu. Vilka är de viktigaste erfarenheter du tar med dig från tidigare jobb? ­ Det är kanske vanan av att kunna tala med alla människor inom alla delar av en organisation. Vad ser du som din viktigaste uppgift som iT-chef? ­ Att erbjuda rätt lösningar som ger ett effektivt IT-stöd till den stora merparten av alla anställda och våra studenter.

Pris i miljörätt utdelat
Den 6 oktober delades 2009 års Elizabeth Haub Prize ut på Spökslottet till Donald W. Kaniaru. Elizabeth Haub Prize är ett av världens mest välrenommerade priser i miljörätt. Juristen Donald W. Kaniaru från Kenya har gjort avgörande insatser för att få till stånd ett stort antal internationella avtal inom ramen för Förenta Nationernas miljöprogram, UNEP. I egenskap av ordförande för den statliga myndighet som granskar det kenyanska miljödepartementets arbete har han även bidragit till att utveckla landets miljöarbete. I samband med prisutdelningen kungjordes att mottagaren av 2010 års Elizabeth Haub Prize är professor Daniel B. Magraw från USA, före dett